God fortsättning på det nya året!

Det nya året firade vi in tillsammans med besättningen på S/Y Ohana, Uffe och Karin.  På Lighthouse restaurant, Crews Inn Marina, serverades en nyårssupe’ och därefter var det party i den nybyggda puben Barracuda.
Gästerna var en blandning av inhemska och utländska turister. Ett stort antal engelska och tyska män kom från supplyfartygen, för att få ett litet avbrott från arbetet på plattformarna och fira in det nya året i en annan miljö.
Det var fullt ös på dansgolvet och vi passade också på att svänga våra lurviga.

Vi kom i säng vid tretiden på nyårsdagen, efter en mycket trevlig kväll.

2 januari 2010
Vi kastar loss från Chaguaramas tillsammans med Ohana på eftermiddagen, destination Grenada.                                                                                              
Bye-bye Chaguaramas!
Efter några timmar får Ohana problem med sin genua, när dom ska reva. Uffe blir tvungen att rulla in den för hand, ganska jobbigt.
När dom har fått ordning på seglet, fortsätter vi seglatsen.
Allt lunkar på som vanligt, tills det blir tvärstopp för oss.
Detta händer efter ca 25 nm och i området Hibiscus.
Vad har hänt, vi sitter fast och rodret går inte att använda.
Vi meddelar vår belägenhet kl. 02.00 till Ohana och dom lägger sig och avvaktar.
Janne går ner och kan konstatera att det är ett stort nät, som vi har fastnat i.
I ca en timme kämpar vi med gemensamma krafter, att skära loss nätet.
Vi lyckas att komma loss, men har en hel del nät kvar.
I samband med att vi kommit loss och anropat Ohana, dyker en fiskebåt, s.k. pirogue upp från ingenstans i mörkret. Dom lyser på oss, när dom kommit intill vår båt på styrbordssidan och ropar något som vi inte kan uppfatta.
Troligtvis är det deras nät och dom har lagt det på en plats, där det är förbjudet att fiska. Strax efter kommer ett supplyfartyg på vår babordssida, belyser vattnet runt oss och då försvinner fiskebåten snabbt därifrån

Därpå kommer Ohana akterifrån och lägger sig jämsides, så att Janne kan kasta över en tamp till dem.
Dom bogserar oss eftersom vi befinner oss i närheten av borrtorn, lätt bris råder och rodret fungerar inte som det ska.
Bogseringen pågår i några timmar, tills tampen brister. Då har vi kommit förbi plattformarna, vinden har ökat och rodret känns okej igen.
Vi meddelar Ohana att vi sätter segel och dom gör likaså.

Distans: 75 nm
Tid: 27 tim. 30 min.
Prickly Bay,
Grenada)

3 januari 2010
När vi på söndagskvällen närmar oss Prickly Bay på Grenada, revar Ohana seglen, startar motorn och går in i bukten för att rekognosera. De ropar upp oss på VHF:en och meddelar att vi kan segla in, för det är gott om plats.
Men med inte fullt roderutslag och den starka strömmen på över 3 knop, hade vi ingen möjlighet att ta oss in i gattet. Vi blev tvungna att slå och gå ut på öppet vatten.
Meddelade att vi inte kunde ta oss in och tänkte segla vidare till St. George’s.
Ohana meddelar att dom lättar ankare, kommer ut och tar in oss på släp. Besättningsmedlemmar från de svenska båtarna Unicorn, Chiquitita och Aurora kom ombord på Ohana, för att hjälpa till med bogseringen.
Bogseringen tog två timmar, fart 0-1,5 knop och distans drygt 2 nm.

Det var skönt att ankra i bukten kl. 19.50.
Ett stort tack till samtliga, alla var villiga att ställa upp och hjälpa en segelbåt med nät i propellern. Trots att vi trålat i många timmar, fick vi ingen fisk.

Dagen efter kom en dykare med tuber och tog loss resterna av nätet, som hade virat sig hårt runt propellern.

Klimatet här på Grenada är underbart, varmt, svalkande vindar och inte fuktigt som på Trinidad.

I Prickly Bay ligger f.n. 12 svenska båtar, helt otroligt.
Det är Aura, Aurora, Balder, Bonnie af Stockholm, Charlotta, Chiquitita, Circe, Image, Inga, Mare, Ohana och Nordic Lady.

Ombord på Chiquitita finns Arne och Sylvia, som håller i det skandinaviska radionätet, frekvens 8182Hz. Det är populärt bland många svenska, norska och danska seglare, vilka berättar var dom befinner sig i Karibien och om väder, vind m.m.

9 januari 2010
Igår, lördagen den 9 januari, var det grillparty på stranden och då deltog elva svenska  och tre danska båtar. Det var mycket trevligt.

15 januari 2010
åkte vi till fiskebyn Goyave, som ligger på västkusten. Den är känd för sina sociala evenemang såsom festivaler, karnevaler och fishfriday.
På fredagar stängs ett par gator av och man dukar upp stånd med allehanda fisk- och skaldjursrätter.
Vi åt hummer, några olika sorters fisk och allt smakade mycket gott.

Det var en riktig folkfest, lokalbefolkning och turister blandades på gatorna, som sjöd av liv.  Det var underhållning, levande musik i form av några inhemska musikanter.

Byn har fått sitt namn av att det finns så många Guavaträd där.

Dagen därpå satt vi tillsammans med besättningarna från Aurora och Ohana i vår sittbrunn och intog en eller två sundowners. Då fick vi uppleva ett naturfenomen vid solnedgången och det var den gröna blixten (green flash). Alla såg den mycket tydligt. Vi diskuterade fenomenet och försökte komma fram till en föklaring

Då kom jag att tänka på min kusin, som är f.d. meteorolog, numera fotograf och författare till några böcker om väder. Jag skickade ett mail till honom och frågade efter förklaringen.
Det visade sig att han för några år sedan, skrivit en artikel om gröna blixten i tidningen Allt om vetenskap.
En kortversion av den finns på deras hemsida
http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=395

Enligt en gammal skotsk legend kan dom som sett den gröna blixten, aldrig ta fel i kärlek.
Det är kanske därför som vi allesammans, står ut med att umgås med våra partners dygnen runt och i begränsade utrymmen. Ibland kokar det väl över lite här och där, men det går snabbt över. Det är bara att torka upp och gå vidare.

Snart seglar vi vidare från Prickly Bay till Los Testigos, en ögrupp utanför Venezuela.

Ohana väntar bara på att en komponent till deras utombordare, ska levereras hit från Sverige.